Veckan har flutit på riktigt bra, varit jäkligt trött o sovit dåligt men va fan de får ja stå ut med ibland...
Måndag och tisdag var jobb som vanligt men onsdag var lite speciell.. Då var jag ledig och åkte med Linda att lämna Suri i Riksgränsen. Vi började färden med att lämna bort alla hundar utom Suri och Zelma.. Så jag gick ner till Millan o lämnade Xena sen åkte vi till Micke o lämnade Sinchi och sen till Mia o lämnade valparna... :P
När vi åkte så passade vi på att stanna i Jukkasjärvi och kolla på ishotellet. Dock kostar de 325kr att gå in så vi stannade i lobbyn och jag fotade lite. Sen gick vi runt hela bygget o kollade! Mycke vackert!! Dit skulle jag kunna tänka mig att åka med en framtida kärlek..
När vi kollat runt hela ishotellet så fortsatte vi resan mot Riksgränsen, via Kiruna för att lätta på trycket o köpa lite färdkost..
När vi har ca 4 mil kvar till Abisko ringer Karina som skulle köpa Suri o säger att allt i Riksgränsen är stängt. DÅ säger vi att vi möts i Abisko istället. Väl där så gick vi in på stormarknaden och frågade om de fanns något hotell öppet där man fick ha med sig hundar in. De fanns de, så vi åkte till Abisko Moutain Lodge och frågade dom om de var ok att vi tog in hundarna. Och de var självklart sa dom! Så vi packade in hundarna och väntade på Karina och Björn. Och vilken familj! Dom va helt underbart mysiga och Suri kommer få ett jätte bra hem hos dom!!
Vi satt på hotellet i några timmar och när Karina, Björn och Suri åkt mot Norge så fikade jag o Linda! och sen bar de iväg hemåt igen! ed stopp i Kiruna för att käka o handla lite. Och jag fick en julklapp/födelsedagspresent av Linda!! Fick en dammsugare! Så nu kan jag hålla min lägenhet ren o snygg!!!
Sen när vi kom hem så var de många lyckliga hundar som mötte oss!! :D
Jag var jätte trött men lyckades inte somna fören ca halv 3 på natten så var lagom as trött på jobbet i torsdags, igår var de lika dant, as trött men de fick gå! O framåt eftermiddan igår så fanns de inge jobb o göra så jag fick gå tidigare! Så jag gick till Dollar o köpte lite verktyg, några haspar o skruv o en verktygslåda! Mycke bra grejer!!! O sen när jag kom hem, skittrött så kunde jag inte slappna av så jag satte fart o satte upp krokar o spegeln o lite annat!! Så på kvällen lyckades jag somna vid 1!!
Idag ska jag nog börja planera mer exakt vart min hylla i badrummet ska hänga.....
Nu blir de en sen frukost o sen börja greja!!!
lördag 15 januari 2011
söndag 9 januari 2011
Tre år!
Har inte kommit mig för att skriva något än...
I måndags hade jag en känsla i kroppen som ja inte kunde fatta vart den kom ifrån, fören jag kom hem och läste (på fb) o då kom tårarna...
Kan inte fatta att det redan gått tre år!!!!
Torsdag den 3:e januari 2008 ca 09,35 ringde min älskade kusin Lollo till mig och berättade att Nettan varit med om en olycka den natten. Jag frågade hur de hade gått för henne och då berättade Lollo något jag ALDRIG kommer glömma! Nettan klarade sig inte! På den tiden från de att Lollo ringde tills jag var ut från matsalen på skolan o ut vid bordet o tagit en cigg för att förska lugna mig själv den tiden var inte lång!! Minns fortfarande klasskompisarnas blickar när jag bara stormade ut från matsalen.
När jag o Lollo hade pratat klart ringde jag pappa o berättade för honom. Ja minns inte riktigt vad jag sa, men när jag pratat med honom så gick jag till lärarnas fikarum och bad Roland komma in till kontoret för jag behövde prata. Han stängde dörrarna in, för han såg att de va något allvarligt. Jag berättade för honom att Nettan hade varit med om en olycka och att hon omkommit. Han visste inte riktigt vem hon var men sa att vill jag gå hem så får jag de. O jag tänkte och sa, vad fan ska jag göra hemma? Då kommer jag bara må skit dåligt! Så jag gick sen o berättade för klasskompisarna och satt i Ronjas svetsbås hela dagen, hade betongsmak i baken sen!
På fredagen skulle vi till Ekesås o spela släktpoker, när vi sitter där o spelar så ringer min telefon o jag ser att de e Elin i Tidaholm som ringer. Så jag svarar, går ut o röker o pratar med henne o gråter! Jag o Elin hade inte träffats eller pratat med varandra på en halv evighet, minst!! Så tack vare (eller på grund av eller va man ska säga) Nettans bortgång fick jag o Elin upp kontakten igen!
Ungefär en timme senare ringer telefonen igen, då e de Ika som ringer o jag bara lämnar pokerbordet (alla i släkten visste vad som hänt). Så jag går ut o pratar med Ika. Hon frågar om jag vet vad som hänt och jag säger att Lollo berättade igår morse. Jag sa till Ika att oavsett vart hon eller jag är, vill hon något så kommer jag! O jag berättar att jag e nere hos kusinerna i Vaggeryd, men som sagt, vill hon något så skulle jag kunna GÅ till henne!!!
Helgen efter var de minnes stund på kåken i Tidaholm o jag skulle egentligen jobbat, men sa till chefen att jag kan inte, jag ska på en av mina bästa vänners minnes stund och chefen frågade om de va Nettan och jag sa ja, o då sa hon att hon fixar någon som kan ta mina skift den helgen..
På minnes stunden, när Ika, Andreas och Rickard kom in på Kåken, så skulle man kunna höra en synål falla på betonggolvet!
Jag har i efterhand fått veta av Ika att de jag sa när allt hände, hjälpte henne, just att hon visste att de bara var att ringa så hoppade jag på första bästa buss eller tåg till henne o bara lämnade allt i skolan.. För jag hade sagt till mina lärare att ringer Ika så sticker jag!!! Så enkelt e de!!!
Nu ska jag försöka torka tårarna och se om jag hittar någon fin bild på Nettan att lägga här vid ett senare tillfälle!!!
Alla ni som hjälpt och stöttat mig, Ika, resten av familjen Lundh, mina vänner och min familj! TACK!! Ni är värda eran vikt i guld!!!
I måndags hade jag en känsla i kroppen som ja inte kunde fatta vart den kom ifrån, fören jag kom hem och läste (på fb) o då kom tårarna...
Kan inte fatta att det redan gått tre år!!!!
Torsdag den 3:e januari 2008 ca 09,35 ringde min älskade kusin Lollo till mig och berättade att Nettan varit med om en olycka den natten. Jag frågade hur de hade gått för henne och då berättade Lollo något jag ALDRIG kommer glömma! Nettan klarade sig inte! På den tiden från de att Lollo ringde tills jag var ut från matsalen på skolan o ut vid bordet o tagit en cigg för att förska lugna mig själv den tiden var inte lång!! Minns fortfarande klasskompisarnas blickar när jag bara stormade ut från matsalen.
När jag o Lollo hade pratat klart ringde jag pappa o berättade för honom. Ja minns inte riktigt vad jag sa, men när jag pratat med honom så gick jag till lärarnas fikarum och bad Roland komma in till kontoret för jag behövde prata. Han stängde dörrarna in, för han såg att de va något allvarligt. Jag berättade för honom att Nettan hade varit med om en olycka och att hon omkommit. Han visste inte riktigt vem hon var men sa att vill jag gå hem så får jag de. O jag tänkte och sa, vad fan ska jag göra hemma? Då kommer jag bara må skit dåligt! Så jag gick sen o berättade för klasskompisarna och satt i Ronjas svetsbås hela dagen, hade betongsmak i baken sen!
På fredagen skulle vi till Ekesås o spela släktpoker, när vi sitter där o spelar så ringer min telefon o jag ser att de e Elin i Tidaholm som ringer. Så jag svarar, går ut o röker o pratar med henne o gråter! Jag o Elin hade inte träffats eller pratat med varandra på en halv evighet, minst!! Så tack vare (eller på grund av eller va man ska säga) Nettans bortgång fick jag o Elin upp kontakten igen!
Ungefär en timme senare ringer telefonen igen, då e de Ika som ringer o jag bara lämnar pokerbordet (alla i släkten visste vad som hänt). Så jag går ut o pratar med Ika. Hon frågar om jag vet vad som hänt och jag säger att Lollo berättade igår morse. Jag sa till Ika att oavsett vart hon eller jag är, vill hon något så kommer jag! O jag berättar att jag e nere hos kusinerna i Vaggeryd, men som sagt, vill hon något så skulle jag kunna GÅ till henne!!!
Helgen efter var de minnes stund på kåken i Tidaholm o jag skulle egentligen jobbat, men sa till chefen att jag kan inte, jag ska på en av mina bästa vänners minnes stund och chefen frågade om de va Nettan och jag sa ja, o då sa hon att hon fixar någon som kan ta mina skift den helgen..
På minnes stunden, när Ika, Andreas och Rickard kom in på Kåken, så skulle man kunna höra en synål falla på betonggolvet!
Jag har i efterhand fått veta av Ika att de jag sa när allt hände, hjälpte henne, just att hon visste att de bara var att ringa så hoppade jag på första bästa buss eller tåg till henne o bara lämnade allt i skolan.. För jag hade sagt till mina lärare att ringer Ika så sticker jag!!! Så enkelt e de!!!
Nu ska jag försöka torka tårarna och se om jag hittar någon fin bild på Nettan att lägga här vid ett senare tillfälle!!!
Alla ni som hjälpt och stöttat mig, Ika, resten av familjen Lundh, mina vänner och min familj! TACK!! Ni är värda eran vikt i guld!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)